Förlossningen
Nu får den stolta fadern passa henne lite medans hon sover så jag får 10 minuter för mig själv framför datorn :)
Får berätta lite om den "underbara" förlossningen till att börja med.
Det började med att vi åkte in torsdag morgon för igångsättning. Tyvärr var jag inte öppen tillräckligt och en bit av livmodertappen fanns kvar så jag fick en tampongliknande sak satt bakom tappen för att mjuka upp den. Nu var det så att den gav mig värkar med ( vilket tydligen var väldigt ovanligt) varannan minut hade jag kraftiga värkar i 9 timmar,Dom försökte att stoppa värkarbetet med Brikanyl men det gick i 15 min sen började allt igen. Efter 9 timmar kunde jag inte stå ut mer så då fick dom ringa jourhavande doktor som låg och sov för att komma och se om jag var redo än.
Det var jag äntligen så dom kunde påbörja vattensprängning och förlossning. .När väl dom sprängt vattnet och värkarna äntligen kunde börja göra den nytta dom skulle så gick allt lite bättre. Efter 3 timmar var jag öppen 3,5 cm och iom min smärta så fick jag ryggmärgsbedövning redan då ( annars får man inte det förens efter man är öppen 4-5 cm.)..lustgasen hjälpte inte alls förutom att det blev lättare att tänka på andningen..
Ryggmärgsbedövningen var kul dock!..all smärta försvann men istället vid varje värk kändes det som jag skulle bajsa på mig..jag bajsar på mig jag bajsar på mig! skrek ja varje gång..nej då det kommer inget här inte sa dom.
Tänk er att ni är superhåd i magen och har en jättetjock korv som vill komma ut och ni trycker och trycker utan att den kommer, så kändes det för mig varannan minut.
Vid halv 2 på natten var jag äntligen öppen tillräckligt för att få krysta. Äntligen skulle jag få krysta ut bajskorven..Så vid varje kryssnigsvärk fantiserade jag att jag satt på toan "TRYCK TRYCK TRYCK!"..hann med ca 3 tryck på varje värk sen var det bara att invänta 2 minuter för nästa omgång. Så där fick jag hålla på i 2 timmar till..på slutet var jag så trött att jag slumra till mellan värkarna..tryck tryck tryck sov en minut tryck tryck tryck..
När bebisens huvud började komma ut så började det onda komma med så varje krystning skrek jag "det går inte det går inte" ge mig sugklocka!!..men dom hejade på mig ganska bra där " oh tryck oh tryck du klarar det o en gång till o tryck"..i början åkte huvudet in igen efter att värken var över så kändes som man fick börja om igen och igen och igen..till slut så fastnade huvudet dock när det var igenom hälften och aj vilken smärta medans man väntade in nästa verk och krystning.
När sista kryssningsvärken var över kände jag att nej nu skiter jag i detta! den ska uuuuut..så jag krystade en gång till även fast värkan var över och TJOFF!..ut flög hon som en hal ål :)
Första jag kommer ihåg att jag kollade var efter en snippa eller snopp!..en flicka en flicka grät jag :) Sen kom energin! jeeez vad pigg jag blev..fick amma henne och Andreas gick ut och smsade omvärlden :)..Då var alla 20 timmar redan glömda och förlåtna!
tack och lov att hon inte var en tjockis så det minskade på sprickningar etc så jag behövde bara sys lite granna!
Deremot är hon jättelång så alla 0-1 månaders kläder jag köpte blev ju för små såklart :)
Idag kl 12 kommer hnnes faster + sambo, gammelmormor,gammelmorfar på fika så nu ska jag mata henne en gång till ( Andreas ropar från sängen" hon är hungrig!") sen ska jag baka lite.
återkommer när jag får nästa paus, finns massor att berätta!
Får berätta lite om den "underbara" förlossningen till att börja med.
Det började med att vi åkte in torsdag morgon för igångsättning. Tyvärr var jag inte öppen tillräckligt och en bit av livmodertappen fanns kvar så jag fick en tampongliknande sak satt bakom tappen för att mjuka upp den. Nu var det så att den gav mig värkar med ( vilket tydligen var väldigt ovanligt) varannan minut hade jag kraftiga värkar i 9 timmar,Dom försökte att stoppa värkarbetet med Brikanyl men det gick i 15 min sen började allt igen. Efter 9 timmar kunde jag inte stå ut mer så då fick dom ringa jourhavande doktor som låg och sov för att komma och se om jag var redo än.
Det var jag äntligen så dom kunde påbörja vattensprängning och förlossning. .När väl dom sprängt vattnet och värkarna äntligen kunde börja göra den nytta dom skulle så gick allt lite bättre. Efter 3 timmar var jag öppen 3,5 cm och iom min smärta så fick jag ryggmärgsbedövning redan då ( annars får man inte det förens efter man är öppen 4-5 cm.)..lustgasen hjälpte inte alls förutom att det blev lättare att tänka på andningen..
Ryggmärgsbedövningen var kul dock!..all smärta försvann men istället vid varje värk kändes det som jag skulle bajsa på mig..jag bajsar på mig jag bajsar på mig! skrek ja varje gång..nej då det kommer inget här inte sa dom.
Tänk er att ni är superhåd i magen och har en jättetjock korv som vill komma ut och ni trycker och trycker utan att den kommer, så kändes det för mig varannan minut.
Vid halv 2 på natten var jag äntligen öppen tillräckligt för att få krysta. Äntligen skulle jag få krysta ut bajskorven..Så vid varje kryssnigsvärk fantiserade jag att jag satt på toan "TRYCK TRYCK TRYCK!"..hann med ca 3 tryck på varje värk sen var det bara att invänta 2 minuter för nästa omgång. Så där fick jag hålla på i 2 timmar till..på slutet var jag så trött att jag slumra till mellan värkarna..tryck tryck tryck sov en minut tryck tryck tryck..
När bebisens huvud började komma ut så började det onda komma med så varje krystning skrek jag "det går inte det går inte" ge mig sugklocka!!..men dom hejade på mig ganska bra där " oh tryck oh tryck du klarar det o en gång till o tryck"..i början åkte huvudet in igen efter att värken var över så kändes som man fick börja om igen och igen och igen..till slut så fastnade huvudet dock när det var igenom hälften och aj vilken smärta medans man väntade in nästa verk och krystning.
När sista kryssningsvärken var över kände jag att nej nu skiter jag i detta! den ska uuuuut..så jag krystade en gång till även fast värkan var över och TJOFF!..ut flög hon som en hal ål :)
Första jag kommer ihåg att jag kollade var efter en snippa eller snopp!..en flicka en flicka grät jag :) Sen kom energin! jeeez vad pigg jag blev..fick amma henne och Andreas gick ut och smsade omvärlden :)..Då var alla 20 timmar redan glömda och förlåtna!
tack och lov att hon inte var en tjockis så det minskade på sprickningar etc så jag behövde bara sys lite granna!
Deremot är hon jättelång så alla 0-1 månaders kläder jag köpte blev ju för små såklart :)
Idag kl 12 kommer hnnes faster + sambo, gammelmormor,gammelmorfar på fika så nu ska jag mata henne en gång till ( Andreas ropar från sängen" hon är hungrig!") sen ska jag baka lite.
återkommer när jag får nästa paus, finns massor att berätta!
Kommentarer
Trackback
